backeeves

När vi väl hitta den var det dock ingen tvivel om att vi var rätt. Nattsvart, jämn asfalt lockade upp den överlastade hyrbilen till 3 siffrigt!

Vår plan var att ta oss till Lagoinha, där David och Anna haft bra surf tidigare. Väl framme hopade sig dock problemen, pga tidvattnet gick det bara att köra i lagunen sent på eftermiddagen, men då gick det inte att köra hem igen eftersom  vattnet var för högt. Det blev ett par timmar av ångest innan vi bestämde oss för att ta ett hotell och helt enkelt downwinda till lagunen för att hoppas på skjuts tillbaka. Efter långt letande hittade vi äntligen två rum. På vägen till stranden slog Anna desvärre i sin tå med massivt blodvite, en klassisk flip flop skada.

När det var lagat och vi riggat bangade Eva ut efter att ha blivit hamrad i de brytande 2-3 meters vågorna och bestämde sig för att gå. Vi andra fick en ganska tuff surf ner mot lagunen i svajig vind och stora vågor.

Väl framme träffade vi några trevliga Kanadensare som vi stött ihop med under den försenade frukosten. Det blev skönt häng och en bra kvällssession. I skymmningen gick vi tillbaka till hotellet. Vår utrustning fick skjuts av Kanadensarna som körde hänsynlöst i hav och sanddyner med sina hyrda polos.

På kvällen åt vi på resans bästa restaurang. Menyn bestod av fullklottrade gästböcker med handskriva maträtter insprängda mellan klottret, en utmaning att läsa men maten var fantastisk.

Hotellet hade stans grymmaste frukost och efter att ha smält den körde vi hyrbilen till Lagunen. Det blev en fin vågsession och sedan plattvatten i skymningen. Kanadesarna bjöd på bira i mörkret innan vi rullade hemåt i natten efter att tidvattnet dragit sig tillbaka.

Då tidvattnet omöjliggjorde vidare surf fick vi tyvärr lämna för Cumbuco följande morgon.