Jost Van Dyke

Vi hade en fin segling upp till Sandy Cay, här låg vi över lunch och hade riktigt fin snorkling runt ön. Efter maten flyttade vi upp till Sandy spit istället, en liten sandremsa som bjöd på fina kiteförhållanden men tyvärr var vinden lite svag.
Här började också en av resans blötaste kvällar, i dubbel bemärkelse. Kapten Alto bjöd på dubbla rom & cola redan vid tre, så när resten av besättningen kom ut till båten hade vi gjort slut på 2 flaskor rom. Vi halade ankar och en något berusad styrman tog oss för motor till Great Harbour? Hur som helst så hade vi en grym festkväll med limbo och en skadelista som slog ut hela besättningen under kommande dag.
Dagen efter bjöd på en seg besättning, men vi hade lyckats ankra om på Sandy Spit igen så efter 6 peperoni pizzor så var halva crewet ute och kitade lite försiktigt i fin vind.
Den nu mera omdöpta Kapten Alko lyckades dessutom under sitt pizzastop lägga en rejäl sub i den idylliska "Bubbly pool". På väg därifrån mötte han ett glatt amerikanskt gäng på väg för att bada som frågade:
"How was it?"
"It was great!"
Vi lämnade till slut, för att ta oss mot resans sista stop innan vi begav oss mot St. Marteen igen.

 


Shit asså...

Jaha, det var förstås inte helt muntert att vi tidig morgon fick lämna Anegadas trygga famn trots optimal kitevind. Anledning, den lite väl tilltagna besättningen på 9 pers har lyckats skita sönder inte mindre än två toaletter ombord och nu finns det inga fler att tillgå.
Lösningen finns dock inom räckhåll, full rulle mot Nanny Cay på ön Tortola för toalagning. Allt är dock inte bara elende, under tidig morgon krokar och landar jag min första bonefish och den är allt jag någonsin önskat. På resan över landar jag även en stadig King Makerel på min trollingutrustning.
Nanny Cay är inte supertrevligt men vi får ena toan fixad av 50 cents brorsa,och får tillfälle att att bunkra lite mer mat. På kvällen smyger jag iväg och doppar flugan mellan två feta lyxyachter, de har nämligen undervattensbelysning och i skenet från deras lampor simmar ett gäng Tarponer mellan 2 och 10 kg. Tre tappade fiskar senare lufsar jag till sängs, glad men lite lurad.
Nästa morgon kastar vi loss tidigt och styr via gränsen till American Virgin Islands mot Jost Van Dyke.

 


Anegada

Efter att ganska snabbt ha tröttnat på det lite kommersiella "Bitter End" gjorde vi en kort men mycket fin seglats ut till Anegada. Vi gjorde härliga 8 kt i smul sjö och med blå himmel, Karibien när det är som bäst. Fisket va sämre, två stadiga hugg men inget som fastnade.
Vi förtöjde vid boj på sydsidan med bara 2 dm vatten under kölen. Vinden var frisk och vi lyckades få in någon timme surf på våra större kites. På kvällen blev det kyckling och en mindre fest, fredagen till ära. Under dagen har vi utforskat ön med hyrbil. Det är ett verkligt paradis för fiske, surf och snorkling.
Johan har vandrat en runda på flatsen men att lura högst mobila bonefish i 1-2 dm djupt vatten med sol och motvind är tydligen inte så lätt som det verkar, men det ska gå.
Bra vindprognos, ikväll blir det fest på polishuset och imorgon blir det surf.
High life!

BVI yes I, we be at the virgin islands!

Efter en aldeles för smidig resa med minimalt med väntan anlände vi till St. Martin, det gjorde dock inte vårt bagage och ingen annans bagage på båten heller.
Vi tog oss en snabb provsegling till Orient bay och tillbaka. Det blev även invigning av fisket med en Spanish makerel och en liten travelly. Efter en god fiskmiddag kastade vi loss vid midnatt mot Virgin Gorda.
Det blev en kall och regnig natt med frisk vind och hög sjö. Vi gick med dubbla rev för att vara på säkra sidan men gjorde ändå 12 kt på surfen.

Framåt lunch ankrade vi utanför Spanish town för inklarering och nu sitter vi äntligen på the Crawl pub i the Bitter end.
Eves var het på gröten och sprang mot kitestranden, Johan chillar med en kall öl efter nattens segling. Nu blir det ett par avslappnade dagar innan vi seglar vidare.