Fy Faro...
Det känns som vi börjar slarva lite med vårt resebloggande, trots den ökade förekomsten av WiFi på våra resmål. Förhoppningsvis kommer det att bli bättring när blogg.se lanserar sin Iphone APP.
Istället blir det en liten efterhandskonstruktion från vår gångna vecka i Faro, Portugal. Katolikernas och abortmotståndarnas hemvist.
Det var våra goda vänner Hans och Jimmy som rekat denna lilla kitesurfingpärla förra året och nu var det bara för oss att följa med till dukat bord.
Vi flög tidig morgon med Norwegian direkt från Arlanda. Efter världens smidigaste incheck utan att det gnälldes över för stora kiteväskor sträckte vi ut våra långa ben på nödutgångsplats med en kall pilsner i hand.
Den fyra timmar långa flygningen gick med andra ord snabbt och efter landning blev vi hämtade av våra värdar från South Adventures. Planen var att vi skulle dra direkt till Kitestranden men eftersom det inte var någon vind tog vi hotellet istället. Dag ett spenderades med drinkar och glass vid Atlantens svalkande kust, sedan var det slut på vilan.
Dag 2-4 blev vi hämtade tidigt för att kunna ta del av Levanten, den ostliga vinden som sveper längs med Algarves kust. Vi skjutsades ut till lagunen vid Faro där vi kördes med ribbåt ut till den bästa spoten, grym service med tanke på att alternativet är 40 min promenad i sanden med full kiteutrustning. Levanten brukar ge sig på eftermiddagen, så var dock inte fallet nu utan det blåste på långt in på kvällen. Det var därför välkommet när det pissregnade dag 5 och
vi kunde stanna hemma. Istället lyxade vi till det med en timmes fullbodymassage, vilket var ganska välbehövligt.
Våra sköna värdar, Ricardo och Sofia bjöd in oss på två fantastiska middagar i deras lummiga trädgård. Sofias matlagning var grym och matchades av en svalkande men lömsk Sangria. Vi provade också på den lokala grisen, helgrillad i en liten lantlig och mysig restaurang.
Ett ställe som blev lite av en favorit var Casa do Avo, här bjöds på en helt galen trerätters meny för en spottstyver.
Efter återhämtningsdagen blev det åter surf i lagunen. Sista dagen var det dock tunt med vind, istället shoppade vi loss på surfkläder i Sofias kartongrea och testade på actionsporten "Standup Paddle", en sport som fick omdömet, "roligare än att bara sitta på stranden och glo."
Det var lite bittert att behöva ge sig hem efter bara en vecka, men vi var sjukt nöjda. Bra surf, grym mat och roligt sällskap.
Jost Van Dyke
Shit asså...
Anegada
Efter att ganska snabbt ha tröttnat på det lite kommersiella "Bitter End" gjorde vi en kort men mycket fin seglats ut till Anegada. Vi gjorde härliga 8 kt i smul sjö och med blå himmel, Karibien när det är som bäst. Fisket va sämre, två stadiga hugg men inget som fastnade.
Vi förtöjde vid boj på sydsidan med bara 2 dm vatten under kölen. Vinden var frisk och vi lyckades få in någon timme surf på våra större kites. På kvällen blev det kyckling och en mindre fest, fredagen till ära. Under dagen har vi utforskat ön med hyrbil. Det är ett verkligt paradis för fiske, surf och snorkling.
Johan har vandrat en runda på flatsen men att lura högst mobila bonefish i 1-2 dm djupt vatten med sol och motvind är tydligen inte så lätt som det verkar, men det ska gå.
Bra vindprognos, ikväll blir det fest på polishuset och imorgon blir det surf.
High life!
BVI yes I, we be at the virgin islands!
Efter en aldeles för smidig resa med minimalt med väntan anlände vi till St. Martin, det gjorde dock inte vårt bagage och ingen annans bagage på båten heller.
Vi tog oss en snabb provsegling till Orient bay och tillbaka. Det blev även invigning av fisket med en Spanish makerel och en liten travelly. Efter en god fiskmiddag kastade vi loss vid midnatt mot Virgin Gorda.
Det blev en kall och regnig natt med frisk vind och hög sjö. Vi gick med dubbla rev för att vara på säkra sidan men gjorde ändå 12 kt på surfen.
Framåt lunch ankrade vi utanför Spanish town för inklarering och nu sitter vi äntligen på the Crawl pub i the Bitter end.
Eves var het på gröten och sprang mot kitestranden, Johan chillar med en kall öl efter nattens segling. Nu blir det ett par avslappnade dagar innan vi seglar vidare.
Vi tog oss en snabb provsegling till Orient bay och tillbaka. Det blev även invigning av fisket med en Spanish makerel och en liten travelly. Efter en god fiskmiddag kastade vi loss vid midnatt mot Virgin Gorda.
Det blev en kall och regnig natt med frisk vind och hög sjö. Vi gick med dubbla rev för att vara på säkra sidan men gjorde ändå 12 kt på surfen.
Framåt lunch ankrade vi utanför Spanish town för inklarering och nu sitter vi äntligen på the Crawl pub i the Bitter end.
Eves var het på gröten och sprang mot kitestranden, Johan chillar med en kall öl efter nattens segling. Nu blir det ett par avslappnade dagar innan vi seglar vidare.
Le sweet Caribe!
Surfing at the Cove, Anguilla
St Barths and back
Vi gjorde ett tappert försök att reclaima vår gamla svenska koloni St Barts. Vi utgick från Orient bay i arla morgonstund. Havet låg som en spegel och det blev en lång gång för motor. Vi ankrade bredvid en svensk charterbåt med ett lass av gubbar.
I Gustavia roade vi oss med lyxig shopping och en fin middag på kvällen.
På morgonen blev det en snabb proviantering innan vi satte segel och länsade mot St. Marteen. Vi landande snabbt två tunor, sedan blev det en stunds stiltje i fisket. Det var jobbig sjö men utanför Simpson bay sög det i och nylonlinan sa pang när något större svalde vår rosa squid.
Seglingen fortsatte och vi rundade ön och sedan även västspetsen på Anguilla.
Nu sitter vi på Elvis bar i Roadbay med varsin rumpunch. Imorgon blir det incheck och sedan kitesurf i Cove Bay.
Nu ska vi ta dingen ut och slänga tunan på grillen.
Skepp o´hoj!
Leeward Islands, Karibien.
Då var vi åter i tropikerna.
Den 4:e februari i Simpson bay, St. Marteen mönstrade vi på "Oceanis" en 39 fots Benetau, under befälet av Jacob.
Vi fyllde förråden och styrde mot Orient bay för att hämta vår sista gast. På vägen bröt vi in handlinan med den första Barracudan, en stadig pjäs på 5 kilo.
Nästa morgon stävade vi igenom sundet mellan Scrub island och Anguilla medans delfinerna lekte runt fören.
De senaste dagarna har vi tillbringat med att utforska Anguillas vatten. Nyfiskad tonfisk på bordet och vaggade till sömns av delfinernas sång genom skrovet. Det är sol och fin segling, ingen kitesurf att tala om, istället har vi jagat kickar genom att surfa 39:fotaren geom trånga sund och passager i 3 meters swell.
Idag har vi bunkrat båten med färskt vatten och diesel. Nu har vi strandhugg på St. Martin, Grand Case för att fira vår nya 28 åring Eves med isad Moet och restaurangmat. Imorgon lämnar kapten Jacob och kapten Johan tar befälet, nu blir det hårda bud för tångsaltade landkrabbor!
Livet är hårt på sjön.
Den 4:e februari i Simpson bay, St. Marteen mönstrade vi på "Oceanis" en 39 fots Benetau, under befälet av Jacob.
Vi fyllde förråden och styrde mot Orient bay för att hämta vår sista gast. På vägen bröt vi in handlinan med den första Barracudan, en stadig pjäs på 5 kilo.
Nästa morgon stävade vi igenom sundet mellan Scrub island och Anguilla medans delfinerna lekte runt fören.
De senaste dagarna har vi tillbringat med att utforska Anguillas vatten. Nyfiskad tonfisk på bordet och vaggade till sömns av delfinernas sång genom skrovet. Det är sol och fin segling, ingen kitesurf att tala om, istället har vi jagat kickar genom att surfa 39:fotaren geom trånga sund och passager i 3 meters swell.
Idag har vi bunkrat båten med färskt vatten och diesel. Nu har vi strandhugg på St. Martin, Grand Case för att fira vår nya 28 åring Eves med isad Moet och restaurangmat. Imorgon lämnar kapten Jacob och kapten Johan tar befälet, nu blir det hårda bud för tångsaltade landkrabbor!
Livet är hårt på sjön.
Brasil, Cumbucu
Brasil, Lagoinha
Brasil, Ilha do Guajiru
Åre revisited.
Vad gör vi i År eh..?
Då vi befinner oss i slutskedet av en storrenovering av lägenheten så duggar semesterplanerna inte speciellt tätt. För att råda bot på frustrationen slog Eva på stort under julen och gav bort en gemensam weekend till Åre, som tack fick hon ett par badshorts...
Hur tar man sig då från Visby till Jämtland? Vi mönstrade på gotlandsbåten onsdag kväll, där mötte vi vårt ressällskap Tom och Lollo. Sedan blev det buss till centralen för att glida på nattåget till Åre.
De gamla tiderna då man fördrev tågresan med turkshot är förbi, utan vi pensionärer bäddade ner oss tidigt för att vakna utvilade på Åre perrong! Det gjorde vissa av oss, medan andra lyssnat på 40-taggarna i grannkupén som skröt om vem som dragit hem fulast? brudar.
Efter att ha installerat oss i familjen Hedlunds väl tilltagna fjällstuga blev det frukost på bageriet innan vi blev guidade ut på fjället av Tobas och Lisa. Det blev lite uppvärmningsåk innan vi tog oss hem för en skön bastu.
Klabbade till det med bastutimern så det blev Harlembastu, typiskt. För er som inte är bekanta med Harlem så är det alltså när man sätter på bastun samtidigt som man går in, så att man får sitta och hålla händerna över aggregatet för att hålla värmen, likt uteliggare över bensinfat i Harlem.
På kvällen blev vi hämtade av Johans kompis PO som driver åre bikes. Hemma hos PO och Andrea bjöds vi sedan på en toppenkväll med en massa gott, bland annat vin.
På fredagen konstaterade Johan att det måste varit dåligt vin, dessutom var nästan hela systemet stängt pga snöstorm. Väldigt märkligt då Eva dubbelkollat vädret dagen innan med tjejen som sålde liftkort för att vi inte skulle köpa i onödan. Medan Eva slet i motvinden tog Johan ett snabbt åk innan han skjutsades tillbaka till huset. Väl där kostaterade han att han var utelåst och mobilen innelåst, så tiden han sett fram emot trynandes i sängen spenderades istället huttrandes på trappen.
Attackbastu för att tina upp, denna gång utan timerproblem. Det blev en lugn tacokväll hemma hos Tobas och Lisa med vänner.
Lördagen bjöd äntligen på sol och vi var laddade. Övre delen av kullen var fortfarande stängd men vi fick några, om än lite isiga åk, innan vi fastnade i en massiv liftkö. Tack och lov räddades vi av PO som meddelande att han hämtade oss inom 5 min för att köra oss till Duved, där det eventuellt skulle vara bättre.
Mycket riktigt, Duved bjöd på toppenåkning med obefintliga köer och härlig vårsnö. Det laddades 120 to assplant tills magen gjorde sig påmind. Grundplanen brunch på Copperhill ströks och istället kom C Hill till oss, i form av Andrea och Lee som bjöd på varmkorv och Mer i solen. Svensk skidåkning när den är som bäst!
På kvällen preppade vi middag hemma i stugan i form av älgfilé med murkelsås. Det gick dock lite överstyr när stektermometern flippade och visade 20 grader förmycket. 40 graders innertemp blir lite i blodigaste laget även för filé och det blev att fulrädda med eftergrillning. Efter maten blev det några drinkar på byn med vår värd Cecilia och hennes kille Henrik.
På söndagen bjöd Cecilia på frukostbuffé innan vi skumpade tåg hemmåt. Det gjordes lösa planer på att prova Åre i sommarklimat, man kan tydligen slå sig ännu hårdare om man åker ner för kullen på cykel!
Tills dess, tack till alla som bjudit på sig själva för att optimera vår helg!
De gamla tiderna då man fördrev tågresan med turkshot är förbi, utan vi pensionärer bäddade ner oss tidigt för att vakna utvilade på Åre perrong! Det gjorde vissa av oss, medan andra lyssnat på 40-taggarna i grannkupén som skröt om vem som dragit hem fulast? brudar.
Efter att ha installerat oss i familjen Hedlunds väl tilltagna fjällstuga blev det frukost på bageriet innan vi blev guidade ut på fjället av Tobas och Lisa. Det blev lite uppvärmningsåk innan vi tog oss hem för en skön bastu.
Klabbade till det med bastutimern så det blev Harlembastu, typiskt. För er som inte är bekanta med Harlem så är det alltså när man sätter på bastun samtidigt som man går in, så att man får sitta och hålla händerna över aggregatet för att hålla värmen, likt uteliggare över bensinfat i Harlem.
På kvällen blev vi hämtade av Johans kompis PO som driver åre bikes. Hemma hos PO och Andrea bjöds vi sedan på en toppenkväll med en massa gott, bland annat vin.
På fredagen konstaterade Johan att det måste varit dåligt vin, dessutom var nästan hela systemet stängt pga snöstorm. Väldigt märkligt då Eva dubbelkollat vädret dagen innan med tjejen som sålde liftkort för att vi inte skulle köpa i onödan. Medan Eva slet i motvinden tog Johan ett snabbt åk innan han skjutsades tillbaka till huset. Väl där kostaterade han att han var utelåst och mobilen innelåst, så tiden han sett fram emot trynandes i sängen spenderades istället huttrandes på trappen.
Attackbastu för att tina upp, denna gång utan timerproblem. Det blev en lugn tacokväll hemma hos Tobas och Lisa med vänner.
Lördagen bjöd äntligen på sol och vi var laddade. Övre delen av kullen var fortfarande stängd men vi fick några, om än lite isiga åk, innan vi fastnade i en massiv liftkö. Tack och lov räddades vi av PO som meddelande att han hämtade oss inom 5 min för att köra oss till Duved, där det eventuellt skulle vara bättre.
Mycket riktigt, Duved bjöd på toppenåkning med obefintliga köer och härlig vårsnö. Det laddades 120 to assplant tills magen gjorde sig påmind. Grundplanen brunch på Copperhill ströks och istället kom C Hill till oss, i form av Andrea och Lee som bjöd på varmkorv och Mer i solen. Svensk skidåkning när den är som bäst!
På kvällen preppade vi middag hemma i stugan i form av älgfilé med murkelsås. Det gick dock lite överstyr när stektermometern flippade och visade 20 grader förmycket. 40 graders innertemp blir lite i blodigaste laget även för filé och det blev att fulrädda med eftergrillning. Efter maten blev det några drinkar på byn med vår värd Cecilia och hennes kille Henrik.
På söndagen bjöd Cecilia på frukostbuffé innan vi skumpade tåg hemmåt. Det gjordes lösa planer på att prova Åre i sommarklimat, man kan tydligen slå sig ännu hårdare om man åker ner för kullen på cykel!
Tills dess, tack till alla som bjudit på sig själva för att optimera vår helg!
